I sitt gästinlägg hos Mindpark påpekar Nicklas Lundblad att den som orkar läsa en hel bok har en konkurrensfördel i en samtid som blir allt mer rastlös. Tyvärr är jag i allt för mycket samklang med tidsandan och har otroligt svårt att finna ro att plöja en lång text från början till slut. Jag brukar fuska genom endast läsa första och sista kapitlen, vilket är tidseffektivt men kanske inte optimalt. Seth Godin skriver bra (och kort!) om att de bitar jag hoppar över finns där av en anledning.
Daithí Mac Síthigh tipsar i förbifarten om en text som jag verkligen skulle vilja lyckas läsa från början till slut: habermas@discourse.net: Toward A Critical Theory Of Cyberspace av Michael Froomkin. De första tio sidorna tecknar en bild av Jürgen Habermas teori om vilka krav man ska ställa på en diskurs (från Between Facts and Norms — som jag förstås inte heller har läst) för att de normer som den producerar ska kunna betraktas som legitima. Hejdlöst teoretiskt så långt. Sedan förklaras att IETF:s process för att ta fram internetstandarder (en sorts normer) uppfyller dessa krav, men att det finns andra normskapande organisationer vars processer inte gör det (med ICANN som ett exempel på det senare). Och ungefär så långt har jag kommit.
Eftersom Froomkins ”artikel” (125 sidor) skrevs 2003 nämner den inget om Wikipedias normbildningsprocess, dvs den process enligt vilken wikipedias policies och riktlinjer tas fram. Engelska wikipedia har en ganska minimalistisk syn på hur dess normer skapas:
Policy change comes from three sources:
1. Documenting actual good practices and seeking consensus that the documentation truly reflects them.
2. Proposing a change in practice and seeking consensus for implementation of that change.
3. Declarations from Jimmy Wales, the Board, or the Developers, particularly for copyright, legal issues, or server load.
In practice, the first option is the most effective. Proposals for new processes rarely succeed. Jimbo and the board have indicated that they prefer that the community deal with its policies, and rarely do they declare policy.
Svenska wikipedia är lite mer utförlig och howto-orienterad. En ofta ifrågasatt norm på Wikipedia är att endast artiklar om ämnen som uppfyller relevanskriterierna (svenska) ska finnas med. En annan att bara fakta som kan verifieras ska finnas med. Det senare har exempelvis ställt till problem för Jaron Lanier, som när han velat korrigera en uppgift på sin egen sida (om att han inte är en filmregissör) brutit mot verifierbarhetsnormen (samt två andra) eftersom han inte kunde hänvisa till en utomstående källa för påståendet.
Åtminstone lät det så i hans egen artikel om frågan och den ofta omnämnda artikeln ”Wikipedia and the meaning of truth” (registrering krävs); jag får ett lite annat intryck när jag följer redigeringsloggen för artikeln (klicka på ”next edit” några gånger för att följa ”redigeringskriget”).
Wikipedias normer kan förstås – som alla normer – ifrågasättas (och det är viktigare ju mäktigare Wikipedia blir). Men en grundläggande frågeställning är om sättet de skapats på medför att de har legitimitet? Det Habermas verkar sträva efter är att skapa ett verktyg med vilket vi kan avgöra om normerna är legitima, baserade på diskursen enligt vilken normerna tagits fram. Froomkin tillämpar verktyget på IETF och finner att dess normer är legitima. Det vore intressant att göra en analys om samma sak gäller för wikipedia. Froomkin har en draft på en sorts uppföljningsartikel, men synes inte beröra detta ämne.
Men det skulle kräva att jag faktiskt läser (och helst förstår) Habermas och Froomkin från början till slut. Så håll inte andan.
Kanske att det här är intressant för den som är intresserad av wikipedia, rättsfilosofi, habermas eller normer?